Första ultraljudet

Idag var det dags för vårat första ultraljud och jag måste erkänna att jag hann bli rätt nervös innan vi kom in hos doktorn. Vid ankomsten till Fetal Assessment Centre fick jag fylla i ett formulär och sedan skulle man även skriva under ett papper som förklarade hur stor procent chans det generellt sett är för Down Syndrom och vilka olika tester som finns att göra. Dessutom hamnade jag i en "högre riskgrupp" på grund av min höga ålder på 34 år....

Men när vi väl kom in till doktorn och hon knäppte på skärmen och man faktiskt kunde se lilla bebisen röra på armarna och benen och höra hjärtljudet osv så försvann all oro. Gud vilken häftig känsla! Jag trodde det skulle mest vara en liten klump men man såg allting ganska tydligt och allt såg väldigt bra ut...Puh!

Fick också ett mer exakt beräknat förlossningsdatum som nu är satt till 30 maj.

Vi har klurat fram och tillbaka på hur vi ska göra med förlossningen. Här nere har man ju flera olika varianter att välja mellan och vi har bett om "offerter" el ungefärliga priser för flera olika scenarion och de alla hamnar någonstans från ca R60 000-100 000 och uppåt...Om allt går väl dvs!

Eftersom bebisen är beräknad till slutet av maj/ början av juni, som faktiskt är en rätt trist tid på året här nere och en härlig tid i Sverige, har vi efter mycket övervägande bestämt oss för att åka tillbaka till Sverige. Vi känner båda två att det förmodligen blir vår sista sväng till Sverige för en ganska lång tid framöver och varför inte passa på att umgås med familj och vänner och vara lite föräldralediga i sommar?

Så, så får det bli...Jag kommer flyga hem i mars och sedan får vi se när Fredric kommer efter. Vi har eget boende m.m ordnat i Sverige så det känns ju himla skönt och nu när första ultraljudet gått bra och illamåendet börjar släppa så tänker jag njuta till fullo av den här spännande tiden vi har framför oss.