Familjen har landat!

Ok, familjen Nilivaara har landat. Jag stod på flygplatsen, oerhört nervös (som alltid) över vad mina föräldrar hittat på att ta med i resväskan denna gång och fastna i tullen med och en hel hög med andra mardrömmar...

Hela Lufthansa flyget har kommit igenom och fortfarande inget tecken av Nilivaara...

ok..kanske baggage, kanske tull?? Vad kan man göra... så småningom dyker de äntligen upp och det visar sig vara en resväska försenad, den med bebisens resesäng i och ett ivrigt pladder upstår om hur han ska sova etc..( slutar med att han sover i en reväska och älskar det!)

Vi alla pratar i mun, svär mot varandra, samtidigt som jag försöker manöverera ut ur flygplatsen i en stor Land Rover, mina båda föräldrar som tror sig kunna absolut allting eftersom de ju redan varit här tidigare och en timme senare dumpar jag av dem hemma hos mig och ska lämpa av den lånade bilen för att plocka upp min gamla hederliga volvo...
Brorsan väljer att åka med och bara efter 3 timmar i Sydafrika säger han glatt: Vet du vad syrran? Jag tror nog vi kommer vartenda år frånoch med nu..detta är ju hur jäkla häftigt som helst! Jag bara ler och nickar glatt om hur de alltid är välkomna etc medans jag inombords bävar för de nästkommande 2 veckorna... Vi har ju trots allt inte umgåtts så här som en familj på mer än ett decennie..

3 dagar senare: Familjen ligger alla och sover, jag har guidat runt på kaphalvön och vi har käkat god mat och bara varit..Inser att min familj är om än lite märklig (vilken familj är inte) oxå är oerhört trevlig och att det faktiskt varit hur skönt som helst att umgås...jag har semester, vi alla bara njuter och jag har insett vad mycket jag saknat dem..och älskar dem.

har inga foton just nu men lovar ladda upp så småningom...Kram!